Löneförhandling är inte en konfrontation. Det är ett samtal där båda sidor vill landa på en nivå som känns rimlig för rollen.
Kollektivavtalet sätter en lägstanivå, inte hela lönen
De flesta svenska arbetsgivare är bundna av ett kollektivavtal för sin bransch, förhandlat mellan arbetsgivarorganisationen och facket. Avtalet sätter ofta en lägsta lönenivå för yrket, en golvnivå arbetsgivaren inte får gå under.
Det betyder inte att din lön stannar där. De flesta löner ligger över kollektivavtalets golv, särskilt i storstadsregioner och i yrken där efterfrågan på kompetens är hög. Fråga gärna arbetsgivaren rakt ut vilket kollektivavtal tjänsten omfattas av, det är en rimlig fråga att ställa innan förhandlingen.
Facket har lönestatistik för medlemmar
Fackförbund som Unionen, Sveriges Ingenjörer och Vision samlar in lönestatistik från sina medlemmar och delar den vidare, ofta uppdelad per yrke och åldersgrupp.
Unionen visar ett enklare lönespann för ett nittiotal vanliga yrken öppet för alla, inklusive en särskild sammanställning för ingångslöner för dig som är ny på arbetsmarknaden. Mer detaljerad statistik, med cirka 800 yrkestitlar uppdelade på åldersintervall, är öppen för medlemmar.
Är du inte redan medlem i facket för din bransch, är det värt att gå med innan du förhandlar. Medlemskapet ger dig både statistiken och stöd om förhandlingen blir svår.
SCB:s lönestrukturstatistik är offentlig
Statistiska centralbyråns lönestrukturstatistik är fri att söka i utan medlemskap i något fackförbund. Statistiken bryts ner på yrke, ålder, kön, region och utbildningsnivå, för privat sektor, kommuner, regioner och statlig sektor separat.
SCB:s statistik ger dig en bredare bild än fackets, eftersom den täcker hela arbetsmarknaden snarare än bara medlemmar i ett förbund. Använd den som en andra källa bredvid fackets siffror, särskilt om ditt yrke inte finns med i det öppna lönespannet hos facket.
Slå upp yrket så nära din faktiska titel som möjligt, och jämför gärna med en region nära den du söker jobb i, eftersom löneläget skiljer sig mellan till exempel Stockholm och en mindre ort.
Ingångslön ligger normalt inom ett spann
En ingångslön för en nyutexaminerad eller för dig som byter bransch sätts nästan alltid inom ett spann snarare än till en exakt siffra, eftersom arbetsgivaren väger in erfarenhet, utbildning och hur väl du redan matchar rollens krav.
Det är därför du ska förbereda ett spann, inte en enda siffra, och grunda spannets nedre gräns i vad du faktiskt är beredd att acceptera.
Så kommer frågan om löneanspråk
Frågan ”vad har du för löneanspråk” dyker oftast upp på ett av två ställen: i själva ansökningsformuläret, som ett obligatoriskt fält, eller i den första intervjun, ofta tidigt i samtalet innan detaljerna om rollen är helt klara.
Är du osäker på nivån när frågan kommer i formuläret, ge ändå ett grundat spann snarare än att hoppa över fältet. Ett tomt fält läses ofta som att du inte förberett dig.
Hur du ger en siffra
Ge ett spann, inte en exakt siffra. Spannet ska ha en golvnivå du faktiskt accepterar och ett tak som ligger något högre, grundat i statistiken du tagit fram.
Utifrån lönestatistiken för rollen och min bakgrund ligger jag på ett spann mellan 29 000 och 32 000 kronor i månaden.
Fyll i din egen golvnivå och tak baserat på vad du hittat hos facket och SCB, hitta aldrig på en siffra utan att ha kollat upp den.
Gör så här
- Grunda spannet i fackets lönestatistik och SCB:s lönestrukturstatistik
- Sätt en golvnivå du faktiskt accepterar
- Säg spannet lugnt, en gång
- Fråga vilket kollektivavtal tjänsten omfattas av
Undvik
- Hoppa över löneanspråksfältet i ansökningsformuläret
- Hitta på en siffra utan att ha kollat upp den
- Upprepa eller mjuka upp siffran direkt efteråt, till exempel med ”men jag är flexibel”
Vad mer som går att förhandla
Lönen är sällan det enda som går att förhandla. Om arbetsgivaren inte kan möta ditt spann fullt ut, finns andra villkor som kan väga upp.
- Startdatum, om du behöver mer tid för uppsägning eller en redan bokad semester.
- Semester, utöver de lagstadgade 25 dagarna.
- Pension, extra avsättning utöver kollektivavtalets nivå.
- Friskvårdsbidrag, storlek och vad det täcker.
- Distansarbete, hur många dagar hemifrån per vecka.
Är lönen redan bra, kan de här punkterna vara det som gör erbjudandet klart bättre än ett annat.
Provanställning är högst sex månader
En provanställning i Sverige får enligt lagen om anställningsskydd vara högst sex månader, om inte kollektivavtalet säger en kortare tid. Efter godkänd provanställning övergår tjänsten normalt till en tillsvidareanställning, om inte arbetsgivaren eller du själv avbryter den dessförinnan.
Fråga gärna om lönen förändras efter provanställningen, det förekommer att ingångslönen är satt lägre under prövotiden och höjs vid en godkänd övergång.
Be om erbjudandet skriftligt innan du accepterar
Det skriftliga erbjudandet ska innehålla lön, titel, startdatum och eventuell provanställningsperiod. Är något av det oklart, fråga innan du svarar, inte efter.
Vanliga frågor
Hur vet jag vad jag ska begära om jag aldrig haft ett jobb innan?
Slå upp SCB:s lönestrukturstatistik för yrket och gå med i facket för branschen för att se deras lönestatistik, som ofta är mer detaljerad.
Måste jag svara på löneanspråk redan i ansökningsformuläret?
Ofta ja. Ge samma spann där som du skulle ge muntligt, grundat i statistik, inte en gissning.
Sätter kollektivavtalet hela min lön?
Nej. Kollektivavtalet sätter oftast en lägstanivå för yrket, inte ett tak. Vad du faktiskt får ligger ofta över den nivån.
Hur lång är provanställningen i Sverige?
Högst sex månader enligt lagen om anställningsskydd, om inte kollektivavtalet säger en kortare tid.
Räcker det med ett muntligt löfte om lönen?
Nej. Be alltid om erbjudandet skriftligt, med lön, titel och startdatum, innan du tackar ja.